Mer om kausualitet.

Den traditionella utgångspunkten för de flesta analytiker och bedömare av börsen är att det är externa event som styr trenderna på börsen, t ex ekonomiska nyheter, politiska beslut osv. Man menar alltså att det är exogena faktorer som skapar rörelserna.
Som jag har skrivit om tidigare har det varit en hel del kritik mot de ekonomiska modellerna då extremt få lyckades förutspå den största ekonomiska nedgången i modern tid. I en rapport (“The Financial Crisis and the Systemic Failure of Academic Economics” ) skriver författarna att det inte finns några bevis för att den traditionella ekonomiska skolan kan användas för att förutspå det som komma skall, det har historien tydligt visat. Så här skriver författarna i en summering:

"We believe that economics has been trapped in a sub-optimal equilibrium in which much of its research efforts are not directed towards the most prevalent needs of society. Paradoxically self-reinforcing feedback effects within the profession may have led to the dominance of a paradigm that has no solid methodological basis and whose empirical performance is, to say the least, modest."

Det kommer nu fler och fler ledande akademiker (bl a ett par Nobelprisvinnare) som menar att det är den aggregerade psykologin (läs t ex Animal Spirits av Robert Schiller och George Akerof) som styr ekonomin. Min utgångspunkt är som bekant att psykologin eller, som man kallar det med ett finare ord, social mood styr upp- och nedgångarna i ekonomin och att börsen är det absolut bästa instrumentet för att mäta denna psykologi. Det är därför ekonomin alltid laggar börsen.

Just nu har vi ett ganska intressant läge där många menar att den senaste tidens nedgång bl a beror på Världsbankens inte allt för muntra rapport som presenterades tidigare i veckan. Där vi kunde t ex läsa kommentarer i stil med ”att lägre förväntningar på ekonomin får börsen att falla”. Det här är ju naturligtvis bara struntprat för hur skulle börsen kunna stiga nästan 40 procent mellan mars och maj på en bukett med extremt negativ statistik. Om det är nyheter som driver börsen skulle en sådan rörelse vara i stort sett omöjlig.

Vi som analyserar de psykologiska attityderna utgår ifrån att det inte är exogena variabler som driver börsen, dvs jag tror inte på de förklaringar om börsens upp- och nedgångar som vi i stort sett varje dag kan läsa om i media. Visst kan det bli en ökad volatilitet i samband med ny information men det är sällan nya trender skapas som en följd av detta. Trenden definieras inte av nyheter, trenden definierar snarare nyheterna. Min utgångspunkt är att vi människor tolkar all ny information genom våra personliga filter. Är vi positiva och optimistiska till framtiden tenderar vi att tolka ny information på ett sätt. Är vi istället negativa tenderar vi att tolka ny information på ett annat sätt. Bakom kursfluktuationer finns naturligtvis fakta (eller nyheter) men vid tolkningen av dessa fakta är det alltså psykologin som styr. Det är alltså inte innehållet i nyheten som dikterar utvecklingen för börsen utan snarare de ”glasögon” vi aggregerat har på oss, när informationen kommer, som påverkar.

Är den här synsättet som jag förespråkar ofelbart? Nej absolut inte! Det har aldrig funnits, och det kommer aldrig att finnas, en metod som alltid har rätt, eller ens i närheten av att alltid ha rätt, så inte heller min approach till marknaden. Utan min analys bygger på sannolikheter och dessa sannolikheter kommer aldrig att vara 100 procent – men de kommer överlag att vara bra. Orsaken till att den överlag, och även fortsättningsvis i genomsnitt kommer att vara bra, är att förutsättningarna att ha rätt är högre när vi placerar kausaliteten i rätt ordning, dvs hästen framför vagnen och inte tvärt om.