Vill du lära dig prognostisera framtiden?

I det traditionella sättet att analysera börsen menar man att det är exogena variabler (yttre händelser) som avgör hur börsen kommer att utvecklas -  t ex ekonomisk statistik, politik och andra viktiga händelser. Ett problem med detta synsätt är att de variabler man anser skall driva börsen konsekvent ”laggar” börsen och inte alls driver börsen. Om detta förmodade orsakssamband verkligen existerade så skulle det finnas ”bevis” för att så är fallet, dvs några konkreta signaler på att ekonomin vänder före börsen. Men som vi alla vet finns det inte några sådana bevis. Inte någon gång i historien har ekonomin vänt ned i en recession innan börsen har gjort det och det finns inte heller många exempel på att ekonomin har vänt upp innan börsen har vänt upp.

Ett annat sätt att se på börsen och analys är att social mood, eller våra aggregerade attityder till framtiden, är avgörande för hur vi agerar. När vi är optimistiska till framtiden köper vi risk (aktier) och stigande kurser leder till att vi känner oss lite mer välbärgade vilket i sin tur leder till att vi väljer att inte spara pengar på hög utan vi börjar istället konsumera och en stigande konsumtion leder till en bättre makroekonomi. De händelser, som man i det traditionella sättet att analysera hävdar driver börsen, är snarare resultatet av våra tidigare handlingar. Om vi vet vilken typ av fruktträd vi har i vår trädgård, vet vi vilken typ av frukt den kommer att producera nästa sommar. Om börsen stiger kan vi med en god portion sannolikhet hävda att ekonomin kommer att förbättras.

Förstår du skillnaden? Med detta sätt att tänka kan vi i alla fall ha hyfsade möjligheter att förutspå händelser (den frukt) som kommer att ske i framtiden. Låt mig illustrera med ett fånigt exempel.

Vi har tidigare pratat om orsak och verkan och i min värld fungerar det på det sättet att när vi aggregerat är optimistiska handlar vi aktier, konsumerar och gör många andra saker som är mer positiva till sin natur än när vi är negativa. När vi är pessimistiska till framtiden (mätt som fallande börskurser) vet vi ungefär vad som brukar ske - vi agerar på ett mindre produktivt sätt.

På ett föredrag jag höll i våras visade jag hur detta tänk kan fungera på en uppsjö med andra saker  än bara börsen, t ex antal barn som föds. Svara nu på denna fråga och tänk efter nu innan du läser vidare. Så här lyder frågan:

Tror du att det föds mer barn 9 månader efter det att vi aggregerat har varit positiva till framtiden (mätt som en stigande börs). Eller tror du att det föds mer barn efter de lägen när vi har hyst oro och nervositet till framtiden, dvs efter en fallande börs?  

I min värld är det ganska enkelt. Det är klart att vi vill ha barn när vi ser ljust på framtiden - och när vi är oroliga över framtiden väntar vi hellre. Titta nu på diagrammet nedan som visar Dow Jones från början på 1900-talet fram till i dag samt antalet barn som föds varje år som är flyttat tillbaka ett år, till ungefär den tidpunkt när barnen så att säga blev till. Ser du följsamheten? När börsen går in i en bullmarket-fas föds det generellt mer barn och när vi går in i en bearmarknads-fas föds det överlag färre barn. Häromdagen, presenterades statistik över barnafödandet under 2008 som för första gången sedan 2001 och 2002 visade (suprise, suprise) negativa siffror. I min värld är detta ett roligt exempel på orsak och verkan efter den bearmarknad som startade 2007 och bara ett exempel på hur vi verkligen kan förutspå olika saker om vi använder oss av rätt kausalitet.

När vi är optimistiska till framtiden köper vi aktier och vi beter oss helt enkelt på ett mer produktivt sätt och omvänt när vi aggregerat är negativa till framtiden – dvs psykologin kommer först och ekonomiska och t ex demografiska trender är resultatet. Detta sätt att tänka och analysera visar att det finns en ”motor” i våra aktiviteter nämligen våra aggregerade attityder till framtiden och ett sätt att analysera denna ”motor” är med pris-, volym-, bredd- och sentiments-analys.