Bottom line: Stocks lead the economy

Alla som sysslar med att prognostisera vet att man inte alltid kan ha rätt. Det är helt enkelt omöjligt! Att prognostisera är att ”jobba” med sannolikheter och de kan aldrig vara 100 procent. Ni som följer t ex ekonomiska prognoser från ledande ekonomer runt om i världen vet att man sällan får allt rätt utan det blir rätt ibland och fel ibland. Det var t ex ingen, ja möjligtvis en promille av alla ekonomer, som förutspådde den senaste ekonomiska krisen, och ännu färre digniteten i den ekonomiska nedgången. Eller ta t ex krisen 1929-1932. Det var ingen som förutspådde den härdsmältan, snarare trodde man 1929 att det snarare skulle bli ännu bättre. Kort sagt det är svårt att spå – speciellt om framtiden.

Varför skriver jag om det här? Frågar du kanske. Jo, alltid när jag pratar om att börsen är en bättre mätare för ekonomin än ekonomin är för börsen får jag alltid kommentarer i stil med…”Jo men Johnny, det beror ju på att vi placerare diskonterar en bättre ekonomi. Det är därför börsen alltid vänder innan ekonomin”.

Denna diskonteringsteori har funnits på marknaden i över 100 år där den tidigaste texten om detta (vad jag vet) skrevs av självaste Charles Dow, grundaren till Wall Street Journal, som dog 1902. Så teorin har några år på ”nacken”. Jag har emellertid lite problem med den teorin. Vi har just konstaterat att vi placerare har rätt ibland och fel ibland – vi kan helt enkelt inte ha rätt jämt – eller hur? Hur kommer det sig då att det aggregerade placerarkollektivet, enligt diskonteringsteorin, alltid lyckas gissa rätt om ekonomin? Verkligheten visar istället att det faktiskt många gånger är precis tvärt om. Vid trendvändningar har man i stort sett alltid fel. År 2007 var de flesta ekonomer positiva och några talade t o m om en superkonjunktur och ändå vände det ned. Vid botten i mars var man överlag extremt negativa till ekonomin (dock inte Carnegies makrostrateg) men ändå vände det upp? 1929 gick den då ledande ekonomiska professorn ut, två veckor före toppen, och sade att han skulle bli mycket förvånad om börsen inte står bra mycket högre om ett par månader. Orsaken till att han sade det var att ekonomin såg otroligt stark ut men ändå gick börsen ned och det finns naturligtvis en uppsjö med andra exempel.
Som individer kan vi inte alltid få rätt om ekonomin oavsett om du är världens bästa ekonom eller börsstrateg det är helt omöjligt, vilket vi ovan har konstaterat. Men hur kan vi då det som grupp? Hur kan vi som placerargrupp alltid till 100 procent få rätt, vilket ju faktiskt diskonteringsteorin föreslår, när vi i stort sett alltid har fel vid trendvändningar. Bara idén att det skulle vara så känns ju väldigt fantasifull, om jag skall utrycka mig försiktigt. MIT Professorn Paul Samuelson menar att det finns flera fel i denna diskonteringsidé:

1) The fundamental error of event causality
2) The idea that the majority of people can guess the future trend of the economy and
3) The fact that it is impossible for anyone to do so.

Nej, det är inte så att börsens aktörer aggregerat har den unika förmågan att se in i framtiden och alltid ha rätt som diskonteringsteorin föreslår. Nej jag tror i stället att social mood, eller våra aggregerade attityder till framtiden, är avgörande för hur vi agerar just nu. När vi är optimistiska till framtiden köper vi risk (aktier) och stigande kurser leder till att vi känner oss lite mer välbärgade vilket i sin tur leder till att vi börjar konsumera och företagen expanderar sin ”bussiness”, vilket sammantaget leder till en bättre makroekonomi. De händelser, som man i det traditionella sättet att analysera hävdar driver börsen (ekonomin), är snarare resultatet av våra tidigare handlingar. Om vi vet vilken typ av fruktträd vi har i vår trädgård, vet vi vilken typ av frukt den kommer att producera nästa sommar. Om börsen stiger kan vi med en god portion sannolikhet hävda att ekonomin kommer att förbättras. Så här skriver f ö BCA Research i sin senaste rapport - ”Bottom Line: Stocks lead the economy, and investors cannot rely on traditional economic data to identify market turning points”.