Ett par ord om Neurofinance.


Inom behavioral finance har forskarna visat att vi som böraktörer inte fattar rationella beslut (i ekonomisk och matematisk mening). Så fort vi fattar beslut under osäkerhet smyger en massa avvikelser från rationalitet sig in. Vi har tidigare skrivit om flera av dessa fenomen, t ex anchoring, conservatism bias och overconfidence. Dessa beteenden visar att vi inte agerar rationellt, men varför agerar vi inte rationellet och hur agerar vi?

Svaret sitter i härnan och hur den är uppbyggd. Det är vad Neurofinance studerar. Genom att studera vilka delar av hjärnan som är aktiv vid olika beslut kan forskarna se om besluten t ex är känslomässiga eller rationella, drivna av avsersion eller jakt på belöningar.

De som är ute efter att bättre förstå hur börsen beter sig bör studera hur börsaktörerna beter sig. Där har behavioral finance empiriskt kunnat belägga att vi agerar irrationellt i många avseende. Neurofinance förklarar varför. Exempelvis:

Behavioral finance - Börsaktörer överreagerar
Neurofinance - På grund av tendens till flockbeteende

Behavioral finance - Sparare väljer att placera 1/N i en enskild sparprodukt när de ges N val att placera pengarna i.
Neurofinance - På grund av att drivkraften att undvika att göra fel (undvika ånger), är större än drivkraften att göra rätt.

Ett intressant exempel på hur vi hålls gisslan av själva, om än förenklat, är att vi i princip inte verkar kunna fatta beslut med den logiska delen av hjärnan innan den känslomässiga delen av hjärnan släppt förbi informationen.

Neurofinance forskningen kan hjälpa oss att fatta bättre beslut och kan hjälpa oss förstå varför många avvikelser från informationseffektivitet uppstår.Mer om Neurofinance i kommande krönikor.