Filosofiska funderingar om informationseffektivitet i olika tidsperspektiv.

Tes: Man kan dela in aktörerna på börsen efter i vilket tidsperspektiv de agerar.

Tes: Man kan vidare utgå ifrån att det krävs en likvid marknad med många aktörer för att börsen ska kunna vara informationseffektiv.

De stora aktörerna som t ex fonder hanterar stora belopp. Med stora belopp kommer stora positioner. Stora positioner är svårare att hantera. Det kan krävas flera dagar för en större aktör att etablera en position i en aktie. De påverkar dessutom priset, speciellt om utgångspunkten är strategier som bygger på styrka, d v s momentumspelare. När de agerar påverkar de i högsta grad vad som händer i aktien. Det är en stor nackdel, större än vad de flesta mindre aktörer tycks förstå. De stora aktörerna tvingas in i ett längre tidsperspektiv.

Det finns också många aktörer som agerar i ett riktigt kort tidsperspektiv, t ex daytraders, scalpers och high frequency aktörer. Konkurrensen är hård och verkar bli hårdare.

Jag får känslan av att dessa två poler av aktörer blir större och större. Å ena sidan har vi då de som krigar i det riktigt kora perspektivet, å andra sidan de som agerar i det större perspektivet. Det skulle enligt min tes kunna leda till hyfsat informationseffektiv prissättning i dessa båda tidsperspektiv.

Mellan dessa båda tidsperspektiv och grupper av aktörer befinner sig swingtradern, som agerar i ett perspektiv från en dag till flera dagar. Denna grupp är mindre. Kan det innebära att börsen därmed inte är informationseffektiv just i det perspektivet? Jag tror det, och att detta resonemang förklarar varför swingtrading fungerar bra.

Fördel swingtrading.