- Hem
- Filosofi/mentala aspekter
- Argumentationer, jordbävningar och börsen
Argumentationer, jordbävningar och börsen
- av Johnny Torssell
- Publicerad 110412
- Filosofi/mentala aspekter
-
Betyg:




Argumentationer, jordbävningar och börsen
Man uppskattar att jordbävningen i Japan kommer att kosta 4,5 procent av BNP jämfört med 2,5 procent vid skalvet i Kobe. Varför skriver jag om detta? Jo, den 27:e februari 2010 inträffade den sjätte största jordbävningen som någonsin uppmätts och det var i Chile. Den jordbävningen beräknades kosta ca 15 procent av BNP, dvs den var gigantisk. Vad hände på börsen? Jo, index föll med tre procent under de följande tre dagarna och tog sedan igen hela nedgången inom en vecka.
I den traditionella börsanalysen utgår man från principen att händelser utanför marknaden skapar eller styr trendrörelserna på de finansiella marknaderna. När dessa händelser är positiva anses detta skapa uppgångar och är de negativa kommer det att leda till nedgångar. Logiskt? Javisst! Problemet är dock att det inte stämmer med empiri. Det spelar ingen roll om vi använder ekonomiska nyheter, politiska nyheter, geopolitiskas händelser osv osv det finns inga bevis för att det förhåller sig på detta sätt.
Argumentationer varierar i takt med psykologin.
Jag hävdar ju att argumentationer svänger i takt med psykologin. Eller formulerat på ett annat sätt – känslor har en tendens att maskera sig som logiska argument. Vi vet ju t ex att när placerarna är positiva till framtiden så spelar det ingen roll om man bara får 1,5 procent i direktavkastning på sina aktier eftersom man ju ”vet” att man kommer att tjäna enormt mycket mer i kapitalvinster på en kursuppgång.
Är man negativ till framtiden spelar det ingen roll om man får mer direktavkastning i aktier än i en riskfri ränta eftersom man ”vet” att aktier innebär en enorm riskexponering. Här om dagen pratade vi om oljepriset. Så här brukar argumentationen låta när oljepriset stiger: ”Ett stigande oljepris är en indikation på att tillväxten är bra - börsen skall upp”. Och så här kan det låta när man är mer pessimistiska - ”Ett stigande oljepris är negativt för ekonomin då det hämmar tillväxten - börsen skall ned”.
Detta är bara några sätt att exemplifiera hur vi argumenterar baserat på om vi är optimister eller pessimister. Och det är precis samma sak med jordbävningars påverkan på de finansiella marknaderna, de växlar beroende på om vi är positiva eller negativa. När vi är negativa så argumenterar vi utifrån scenariot att det är gigantiska kostnader för samhället samt att det kan bli produktionsstörningar i företagen, vilket naturligtvis är negativt. När vi aggregerat är positiva argumenterar vi istället utifrån scenariot att jordbävningen kommer att stimulera ekonomin. Vid den första jordbävningen i Christchurch i Nya Zeeland steg börsen och då drog man slutsatsen att händelsen skulle stimulera ekonomin. När nästa jordbävning skedde föll börsen och då hade man andra argumentationer. Är detta logiskt och rationellt? Vad är det jag försöker att säga? Jo, att aktiemarknaden är mer komplex än vad många tror – det är många gånger svårt att tjäna pengar på börsen t o m om du har nyheterna innan de sker (eller blir offentliga).
I den traditionella börsanalysen utgår man från principen att händelser utanför marknaden skapar eller styr trendrörelserna på de finansiella marknaderna. När dessa händelser är positiva anses detta skapa uppgångar och är de negativa kommer det att leda till nedgångar. Logiskt? Javisst! Problemet är dock att det inte stämmer med empiri. Det spelar ingen roll om vi använder ekonomiska nyheter, politiska nyheter, geopolitiskas händelser osv osv det finns inga bevis för att det förhåller sig på detta sätt.
Argumentationer varierar i takt med psykologin.
Jag hävdar ju att argumentationer svänger i takt med psykologin. Eller formulerat på ett annat sätt – känslor har en tendens att maskera sig som logiska argument. Vi vet ju t ex att när placerarna är positiva till framtiden så spelar det ingen roll om man bara får 1,5 procent i direktavkastning på sina aktier eftersom man ju ”vet” att man kommer att tjäna enormt mycket mer i kapitalvinster på en kursuppgång.
Är man negativ till framtiden spelar det ingen roll om man får mer direktavkastning i aktier än i en riskfri ränta eftersom man ”vet” att aktier innebär en enorm riskexponering. Här om dagen pratade vi om oljepriset. Så här brukar argumentationen låta när oljepriset stiger: ”Ett stigande oljepris är en indikation på att tillväxten är bra - börsen skall upp”. Och så här kan det låta när man är mer pessimistiska - ”Ett stigande oljepris är negativt för ekonomin då det hämmar tillväxten - börsen skall ned”.
Detta är bara några sätt att exemplifiera hur vi argumenterar baserat på om vi är optimister eller pessimister. Och det är precis samma sak med jordbävningars påverkan på de finansiella marknaderna, de växlar beroende på om vi är positiva eller negativa. När vi är negativa så argumenterar vi utifrån scenariot att det är gigantiska kostnader för samhället samt att det kan bli produktionsstörningar i företagen, vilket naturligtvis är negativt. När vi aggregerat är positiva argumenterar vi istället utifrån scenariot att jordbävningen kommer att stimulera ekonomin. Vid den första jordbävningen i Christchurch i Nya Zeeland steg börsen och då drog man slutsatsen att händelsen skulle stimulera ekonomin. När nästa jordbävning skedde föll börsen och då hade man andra argumentationer. Är detta logiskt och rationellt? Vad är det jag försöker att säga? Jo, att aktiemarknaden är mer komplex än vad många tror – det är många gånger svårt att tjäna pengar på börsen t o m om du har nyheterna innan de sker (eller blir offentliga).
Informera andra om denna artikel
Kommentarer
Kommentar #1 (Skriven av Tobbe)
Betyg:








Som vanligt helt suverän betraktelse!
