En av de viktigare bevekelsegrunderna Johnny och jag utgår ifrån när vi bygger strategier för börshandel är Behavioral finance. Behavioral finance beskriver börsverkligheten på ett bra sätt.

Behavioral finance kan något förenklat sägas handla om hur börsaktörerna fattar sina beslut i verkliga livet. Enligt traditionell ekonomisk teori är vi alla rationella nyttomaximerare. Det innebär att vi fattar beslut som maximerar sannolikheterna för att tjäna pengar i börssammanhang utifrån de fakta vi har att tillgå. Det innebär inte att vi alltid fattar rätt beslut eftersom börsens och aktiers utveckling är framtid, och ingen kan spå framtiden. Däremot fattar börsaktörerna alltid de smartaste besluten utifrån givna fakta.Så är dock inte fallet. Flera faktorer som inte kan beskrivas som ekonomiskt rationella är viktiga i våra placeringsbeslut. Tillhör du dem som väljer etiskt riktiga placeringar och därför t ex inte investerar i vapen- och tobaksbolag? I så fall är du inte en rationell beslutsfattare ur ett ekonomiskt perspektiv. Ger du dricks när du åker taxi i en stad som du sällan besöker? Det är inte ekonomiskt rationellt. Vad har du för nytta av att ge dricks till en taxiåkare som du aldrig mer kommer att stöta på?

De som vill bättre placerare har mycket att vinna på att fördjupa sig i Behavioral finance. Förståelsen för hur börsaktörer beter sig ökar markant, och därmed möjligheten att formulera bra tradingstrategier. Behavioral finance är dessutom kul. Många gånger påminner frågeställningarna om de vi finner i frågesporter och IQ-tester. Här är ett exempel:

Per är politiskt vänsterorienterad. Han spenderar mycket tid i naturen och är intresserad av meditation. Per har örhänge, långt hår och jobbar som dagisfröken. Baserat på denna beskrivning, vilken av följande slutsatser drar du om Per?

A Per äter kött och grönsaker
B Per är vegetarian
C Per är vegan
D Per är vegan och är tatuerad

Det mest sannolika är så klart A, att Per äter kött och grönsaker. De flesta har dock säkert gissat att Per är vegetarian eller vegan. Andelen vegetarianer i Sverige är liten. Andelen veganer ännu mindre. Att Per både skulle vara vegan och tatuerad är osannolikt baserat på att det inte finns en bråkdel så många sådana personer som det finns personer som äter kött och grönsaker.

Anledningen till att många gissar, eller dras till, andra beskrivningar av Per än alternativ A benämns representativeness. Det innebär att vi alla har en tendens att utvärdera osäkra situationer baserat på fördommar och egna erfarenheter, snarare än sannolikhetsbedömningar. I placeringssammanhang faller vi för representativeness när vi inte accepterar tecken på att det börjar gå sämre för bolag som historiskt alltid levt upp till våra förväntningar. Det är bolag som vi kategoriserat som "bra bolag", baserat på vår erfarenhet. När det börjar gå snett för bolaget ser vi inte det, trots att fakta pekar på det. 

Två saker vill jag förmedla; Behavioral finance är kul och nyttigt för placerare att fördjupa sig i och att det är eftersträvansvärt att vara kallare och mindre känslomässig i placeringsbeslut. Att vara en rationell nyttomaximerare är bättre än att låta känslor styra i börssammanhang.