Börsen diskonterar. När marknaden inte går ner i samband med negativ information talar den ett högt och tydligt språk.

Jag brukar definiera marknadens rörelser enligt följande:

Rörelse – paus – rörelse - paus

Det här betyder att efter en rörelse på börsen får vi ofta en paus och efter en period av vila/paus följer ofta en ny rörelse. Marknaden befinner sig just nu i ett pausläge efter den kraftiga nedgången under hösten/vintern. Pausläget ser vi i en flora med index som t ex Nasdaq, S&P 500, Dow Jones, FTSE 100, DAX-index och CAC40 för att nämna några. Vi vet också att det råder pausläge i OMX-index och en bukett med stora och medelstora aktier på Stockholmsbörsen. Vad vi ser just nu är lugnet före stormen och med det menar jag att indexen bygger upp för en rörelse – upp eller ned.

Varför bildas konsolideringar just nu? Och vad kommer de att få för konsekvenser? Jo en anledning till att det just nu bildas konsolideringar är, som jag skrev i förra veckan, att verkligheten måste hinna i kapp det marknaden redan har diskonterat. Vad jag menar med det är att börsen, t ex OMX-index, föll hela 31 procent från toppen i oktober till botten i januari. Med en så kraftig nedgång har placerarna diskonterat en hel del elände på relativt sett kort tid.

Enligt ekonomisk teori har vi recession när ISM går under 45 eller när BNP visar negativa värden två kvartal i följd. Det senaste, historiskt jämförbara ekonomiska läget, vi har att jämföra med var 1990 då ISM-index i slutet på september noterades under 45. I diagrammet längst ner ser du S&P 500 vid det läget. Index hade då gått ned 20 procent på 2-3 månader när ISM-index för första gången i den ekonomiska cykeln noterades under 45. Som vi kan se hade börsen redan diskonterat den recessionen då index bottnade två veckor senare. ISM noterades under 45-nivån i nio månader i följd och den månaden ISM tog sig upp över 45 igen hade index redan gått upp 21 procent. Nästa ISM-siffra kommer den 3 mars och skulle siffran vara riktigt kass skall vi vara medvetna om att allt inte är som börsens aktörer initialt tror att det skall vara. Under de senaste 20 åren har korrelationen mellan ISM och börsen varit svagt negativ.

Jag gjorde ett annat litet test för att illustrera att börsen diskonterar och inte enbart reagerar. Om vi tittar på tabellen längst ner har jag tagit alla BNP-siffror sedan 1975 och specifikt tittat på de lägen när BNP har visat negativa värden. När detta har skett har jag samtidigt tittat på S&P 500 och, i den sista kolumnen, tittat på hur index har utvecklats 3 månader senare. I de 11 tillfällen BNP har visat negativa värden har index vid 6 tillfällen gått upp 3 månader senare. Visst, jag vet, det är ganska lite data att falla tillbaka på men den data vi har visar bland annat att den genomsnittliga utvecklingen för index tre månader senare var en uppgång med 3,0 procent! Granskar vi tabell 2 ser vi samma sak fast utvecklingen i S&P 500 6 månader senare.

Alltså index tenderar att avkasta ungefär i nivå med det historiska snittet även när BNP faller kraftigt.

I boken ”Bli börsproffs på ett par timmar” skriver vi att korrelationen mellan börsen och BNP under de senaste 50 åren är svagt negativ och under de senaste 100 åren klart negativ för de 17 viktigaste ekonomierna.

Vad vill jag då komma med det här? Frågar du kanske. Jo att börsen diskonterar. När vet vi att börsen har diskonterat klart? Bra fråga! Jo när den inte går ned i samband med negativ ny information (t ex statistik som arbetslöshet, ISM eller BNP). När marknaden inte går ned i samband med negativa nyheter ja då är det ofta ett bra tecken på att diskonteringsmekanismen har gjort sitt. Kort sagt börsen bottnar alltid innan ekonomin har bottnat. Det är därför jag menar att vi skall strunta i enskilda siffrors värde och istället fokusera på hur marknaden reagerar på dessa för att få en känsla för hur långt in i diskonteringscykeln vi är. 





Tabell - BNP-nedgång och börsens utveckling 3 månader efter rapporterad siffra.



Tabell - BNP-nedgång och börsens utveckling 6 månader efter rapporterad siffra.