Varje gång börsen går upp kraftigt under en eller ett par dagar tror man, eller får i alla fall en känsla av, att ”nu har det vänt”. Varje gång blir man lika osäker – eller hur? Det spelar ingen roll att man har ”en plan” som  t ex visar att börsen sannolikt skall ned - varje gång kommer tanken upp ”men tänk om jag har fel!”

Varför är det så här? Det finns två olika typer av rädslor för oss placerare, både privata placerare och förvaltare, och det är 1) rädslan att förlora pengar och 2) rädslan att missa en uppgång. För en privat placerare behöver detta inte vara ett problem om man t ex har bestämt sig för att navigera efter ett specifikt nedgångsscenario. Då spelar det ingen roll om man missar en uppgång – ”det kommer alltid fler tillfällen”. Men för en diskretionär, eller semidiskretionär, förvaltare kan det vara förödande. Dessa känslor, dvs rädslorna i det här fallet, gör det svårt att vara en rationell förvaltare/placerare.

Låt oss säga att en känsla som bottnar i rädsla av något slag, omedvetet dyker upp i vårt sinne från vår mest primitiva del av hjärnan (den s k reptilhjärnan). Vad som därefter sker är att denna känsla uppmärksammas av den logiska delen av hjärnan (prefrontal cortex) och försöker då skapa en logik av denna känsla. Det är ju, så att säga, dennes jobb att skapa logik ur kaos. Det spelar nästan ingen roll vad reptilhjärnan producerar för tankar eller känslor – du kan alltid skapa en logisk förklaring. Låt mig exemplifiera.

Dag 1: Börsen faller och du är negativ – det förklarar du med att konjunkturen är svag och företagsvinsterna kommer att fortsätta falla. ”Nej detta skall vidare ned – det kan inte gå upp med så dystra framtidsutsikter” – säger du till en kollega.

Dag 4: Börsen stiger med 10 procent på tre dagar och tidningarna är helt plötsligt fulla med positiva nyheter och du ringer din mäklare som också är positiv. Du känner dig helt plötsligt optimistisk (reptilhjärnan har nämligen talat) och du gör en omvärdering av situationen och menar att börsen faktiskt är lågt värderad. Och problemet med de förväntade sjunkande företagsvinsterna, som du bara för ett antal dagar sedan angav som ett viktigt skäl till att det skulle ned? Hummm….jo (heureka) det löser du genom att plocka fram diskonteringsteorin, dvs den teori som gör gällande att vi placerare alltid blickar 6-12 månader framåt – ”Nej nu har börsen vänt upp” – är nu din nya argumentation.