Vi beter oss olika inom ramen för vad som är "ekonomi" och vad som är "börs".

Det finns en värld där vi agerar rationellt och det finns en värld där vi agerar betydligt mindre rationellt. Vårt beteende i den ekonomiska världen är att betrakta som rationellt. Vi köper som exempel mer mjölk eller bröd om priset går ned och vi kör betydligt mindre bil om bensinpriset t ex fördubblas (se diagram nedan till vänster). Det är helt enkelt rationellt att agera på det sättet.

På börsen fungerar det emellertid tvärt om då vi nästan alltid är mer intresserade av att köpa efter en  uppgång än efter en nedgång (se diagram nedan till höger). Lite förenklat kan man säga att vi vill köpa dyrt och sälja billigt. Lagen om utbud och efterfrågan fungerar inte på börsen. Vad är orsaken till att det är så här? Frågar du kanske. Jo i går har vi placerare aggregerat en tendens till flockbeteende eller med ett finare ord ”herding”, d v s börsens placerare rör sig i flock. Varför rör man sig i flock? Och vad blir resultatet av att röra sig i flock? Ja det har jag tidigare skrivit en hel del om och det tänker jag inte fördjupa mig ytterligare i nu men att följa vad alla andra gör är vanligtvis inte ett recept för framgång. Nej vi måste istället tvinga oss själva att tänka självständigt och inte alltid falla in i ”mainstreem-filen”, dvs följa-John-beteendet. Att tycka som alla andra tycker är emellertid alltid det mest trygga sättet att agera, speciellt för oss som jobbar med börsanalys, eftersom det alltid är lättare att ha fel när alla andra har fel. Att ha fel när alla andra har rätt ja då blir man mindre populär hos både arbetsgivare och kunder – tro mig.
Enligt en studie (Wolff 2000) av data från Federal Reserve av alla amerikanska hushålls s k ”retirement wealth” under perioden 1983 till 1998 (en period då börsen f ö steg med nästan 800%) redovisade medianhushållet en negativ avkastning på 13 procent. En annan undersökning (Guyon 1917) visade att efter en period där börsen gått från en långsiktig botten till en topp och sedan tillbaka till en långsiktig botten, dvs helt enkelt en full börscykel, hade i stort sett varje klient mindre pengar vid den senaste botten jämfört med den första botten. Vad beror det här på tror du? Jo det beror på att vi är oroliga och nervösa för framtiden vid starten av en ny bullmarknad. Hur tror du genomsnittsplaceraren kände sig i slutet på en bullmarknad? Jo extremt självsäker och confident om framtiden. Sensmoralen? Jo – ”mood dictated their behavior”. Vårt agerade på börsen jämfört med våra vardagliga ekonomiska frågor skiljer sig alltså åt högst väsentligt eftersom vi tänker mer självständigt i de ekonomiska frågorna och mer i ”flock” vid de börsrelaterade frågorna.