Ett ekonomiskt utfall är ofta resultatet av en aggregerad handling igår och den handlingen är en reflektion av den psykologi vi bär på, dvs om människor aggregerat är positiva (negativa) till framtiden idag kommer det att resultera i en positiv (negativ) ekonomisk statistik imorgon. Frågan är då om resultatet av en tidigare handling, dvs en BNP-siffra eller liknade idag, i sin tur kan påverka psykologin som i sin tur ger konsekvenser i nya handlingar? Psykologi smittar vilket förklarar varför optimism föder mer optimism och vise versa. En bullmarket startar med förhållandevis få placerare och ju högre börsen går desto mer placerare söker sig till aktiemarknaden. Vid slutet av en bullmarket är det oftast som mest personer på aktiemarknaden då optimismen driver börsen som i sin tur genererar fler optimister. Reflexivitet är en feed-back loop. Det innebär att om den aggregerade psykologin svängt till att bli negativ kommer fler och fler att anpassa sig till majoriteten och det negativa dominerar ännu mer. På detta sätt skapas trender i aggregerade attityder, och på börsen. Ett exempel får tydliggöra. 

•  Negativa aggregerade attityder leder till mindre konsumtion, vilket leder till sämre försäljning hos företagen, vilket i samband med att det rapporteras leder till att fler uppmärksammar försämringen vilket leder till att fler blir negativa, som då har skapat en trend. Vi människor är flockdjur, och min tes är att så också är fallet avseende vilka attityder vi anammar.

Krångligt? Nej egentligen inte men låt mig få presentera ytterligare ett exempel.

•  En fallande börs är ett resultat av en aggregerad negativ psykologi, den fallande börsen i sig leder till att ytterligare personer blir negativa och de som redan var negativa blir än mer negativa. Den ännu mer negativa aggregerade psykologin leder till ytterligare börsfall eftersom en negativ hållning sammanfaller med en avtagande riskvilja, eller en riskovilja.

Hur vänder en trend?
Efter ett tag vänjer vi människor oss oavsett förhållanden. Steget från att vara rik till att bli fattig är värre än att vara fattig från start, d v s det är förändringen som uppfattas som negativ. När vi har haft en attityd ett tag blir det lättare och lättare att få till en förändring i attityden, dvs vi har en tendens att vänja oss. Annorlunda uttryckt, krävs det mer och mer stimuli för att hålla en attityd konstant. Detta tror jag är mer uttalat ju närmare en extrem attityd vi är. Efter en period med mycket negativa aggregerade attityder krävs det bara en aning positiva förändringar för att den aggregerade psykologin ska svänga, men det krävs en högre grad av negativa förändringar för att hålla den aggregerade attityden konstant. Ett exempel från börsen får tydliggöra.

•  Under en period av tre månader, från mitten på augusti till en botten den 21 november 2008 (se diagram 11), föll S&P 500 med hela 43 procent! Enligt studier gjorda på placerarnas sentiment var det bara 4 procent av placerarna som var positiva efter den nedgången. Med en sådant extremt negativt sentiment krävs det naturligtvis mer och mer stimuli för att bibehålla, eller t o m förstärka, detta negativa sentiment. Under de kommande fyra veckorna steg index med 27 procent samtidigt som det presenterades en flora med vinstvarningar och extremt negativ makrostatistik.

Ju närmare vi är en extrem attityd, som t ex runt den 21 november 2008, desto mer stimuli krävs för att bibehålla denna extrema attityd, vilket delvis förklarar varför börsen bottnar när vi är som mest negativa och toppar när vi är som mest positiva.

Metod
Vad är då det bästa sättet att analysera svängningarna i denna psykologi? Jo, med den kunskap jag besitter i dag är det teknisk analys som sannolikt bäst kan fånga upp dessa fluktuationer och trender i den aggregerade psykologin.