Har Johnnys skånska favoritrappare Timbuktu rätt, är båtten nådd?

Jag har inga svar på de här frågorna, men däremot tankar som sannolikt inte ligger långt ifrån sanningen. Därför tror jag att det finns två svar på frågan och en lösning.

För det första så tror jag att vi på ett tydligt sätt klargjort att börsen leder ekonomin och inte tvärtom. De som sneglar mot börsen för att göra en prediktion om ekonomin har förstått. De som försöker prognostisera ekonomin (makro), för att på så sätt få en idé om kommande börsutveckling har inte en förstått hur kausaliteten ser ut - vilket är märkligt med tanke på att de första 40 poängen i statistik är förhållandevis enkla att tillgodogöra sig. Med denna sanningen med sig kan vi dra slutsatsen att det kommer att se bättre ut i ekonomin de närmaste månaderna - börsen har ju stigit den senaste tiden (kan någon tipsa Borg?). Vet vi inget annat kan vi med detta dra slutsatsen att botten faktiskt kan vara nådd.

Men vad händer efter det? Kan det vara så att ekonomins utveckling också följer de tekniska lagarna som styrs av trend, slump, jämviktspendling och the Principle of Everchanging Cycles? Sannolikt är det så. Alla andra ekonomiska tidsserier vi studerat gör det. Om vi utgår från att så är fallet så är botten denna gång bara temporär - en rekyl inom ramen för en fallande trend. Vi håller det för troligt (kan någon tipsa Borg om detta också). Men, kan jag tillägga, jag hoppas att vi har fel.

Vad krävs i så fall för att komma ur denna dödsspiral? Allting (mode, ekonomi, rådande opinion, kultur m m ) styrs enligt vår uppfattning av hur den aggregerade psykologin ser ut. Är vi som kollektiv (samhället) negativa, så tar utvecklingen den vägen - ekonomin blir sämre, våra beslut blir riskaverat, modet blir mörkare, musiken dystrare, filmer mer destruktiva, våldsbenögenheten större, politisk populism får lättare fäste o s v, o s v. Lösningen på problemet är därför att vi alla bestämmer oss för att vägra vara negativa, vägrar lågkonjunktur och finanskris, och vågar se positivt på framtiden. Det innebär att inköpare måste våga lägga order, att bankmän/kvinnor måste våga låna ut, att konsumenter måste våga konsumera o s v. 

Enkelt, men vem börjar?