Om flockbeteende.

Dan Ariely (professor of behavioral economics at MIT) ger ett exempel i sin mycket intressanta bok ”Predictability irrational” om herding eller flockbeteende i vardagslivet. Om du skall ut och äta och ser två personer i kö utanför en restaurang funderar du säkert…”det här måste vara en bra restaurang eftersom det är kö”…och så ställer du dig i kön. När nästa person går förbi och ser tre personer i kön tänker han/hon att ”det här måste vara en fantastiskt bra restaurang eftersom det står tre personer i kön och vid nästa restaurang finns det ingen kö alls”. Och på det här sättet fortsätter det och detta är ett exempel på hur vi människor tenderar att röra oss i flock. Även om vi inte känner till någon av restaurangerna kommer vi medvetet eller omedvetet att dra slutsatsen att restaurangen med kö är den bästa, dvs ”dessa personer vet säkert något jag inte vet”.

Som jag har skrivit flera gånger tidigare är flockmentaliteten speciellt utpräglad vid osäkerhet, för det finns ingen anledning att röra sig med flocken om du med säkerhet vet att den har fel - då går du naturligtvis istället till restaurangen med mindre folk. Och eftersom ingen analytiker/placerare vet med säkerhet hur börsen kommer att utvecklas den kommande veckan/månaden eller året så är flockmentaliteten högst påtaglig i de finansiella marknaderna. Eftersom vi inte vet hur börsen skall gå tittar vi på de som vi tror vet mer än vi - och hänger på. Vi ställer oss i kön, och ju fler som ställer sig i kön, ju större rörelse. Vid något tillfälle kommer denna rörelse att förbytas i osäkerhet eftersom några placerare anser att det har gått upp för mycket. Den osäkerheten kommer med rätt förutsättningar att leda till att fler blir osäkra, dvs flocken växer, vilket i sin tur kommer att leda till utförsäljningar och så är bollen i rullning på nedsidan. Och så här fortsätter det om och om igen, börscykel efter börscykel. Det som skiljer är digniteten och magnituden i upp- och nedrörelserna. I övrigt är psykologin ungefär detsamma år 1929, 1968 eller år 2000, känslorna är inte annorlunda nu än då även om vi gärna vill tro det. Johann Schiller (filosof, och kollega till Goethe) uttryckte det på följande sätt:

”Anyone taken as an individual, is tolerably sensible and resonable – as a member of a crowd, he once becomes a blockhed”.

Vad jag i min tekniska analys bl a strävar efter är 1) en förståelse och 2) en tolkning av the Crowd Mind samt 3) att utnyttja detta till vår fördel.